På biblioteket i Arlöv höll vi i går kväll en riktigt välbesökt “sommarläslusta”, dvs tipsade om böcker lämpliga att ha med sig på den stundande semestern. Vi var fem som tipsade och hade funderat lite kring format och innehåll för att böckerna skulle kvala in som “lämpliga”. Även om det mest är vuxna som dyker upp en sådan här afton tog jag naturligtvis tillfället i akt att prata lite barnböcker. Dels för att jag inte förstår varför man ska missunna sig nöjet att läsa barn- och ungdomslitteratur även om man råkar vara vuxen, dels för att påminna om att man bör förse även sina barn och barnbarn med sommarläsning.
Bl a tipsade jag om Olikas s k bilderpockets som är ovanligt enkla att få med sig på resande fot .Olika förlag startade förra året och lanserade sitt koncept med små billiga böcker med mjuka pärmar som till och med är försedda med litet upphängningshål. Det är “vanliga” historier men med modernt genustänk: om Mirjana som råkar ha sönder en klocka på sina föräldrars pizzeria (text Ana Udovic, ill Tomas Nilsson och Jessica Kurki ); om Johanna som ska muntra upp Surolle med sin nya uppfinning (text Ann-Christine Magnusson, ill Lovisa Lesse) och så Lolly som har kommit på hur man pruttar med armhålan (text Åsa Karsin, ill Frida Arvidsson). (En liten brasklapp: böcker som görs med en så tydlig agenda blir tyvärr oftast konstnärligt något lidande – men det är rätt kul historier som jag gärna kan tänka mig bör finnas med bland barnens läserfarenheter.)
Semestern är också den tid då man kan ta sig tid att läsa om gamla favoriter eller läsa de klassiker man kanske borde läst för länge sedan. T ex har Det osynliga barnet av Tove Jansson kommit ut i pocket igen. Jag har inga nostalgiskt skimrande minnen av muminböckerna från min egen barndom– bilderböckerna gillade jag men kapitelböckerna gick mig förbi och dem har jag istället upptäckt som vuxen - men man behöver inte vara muminfantast för att uppskatta dessa noveller. De flesta är bekanta med historien om det osynliga barnet, flickan Ninni, som utsätts för så mycket ironi att hon bleknar bort. Men samlingen innehåller flera underbara historier, t ex Filifjonkan som trodde på katastrofer om att våga möta rädsla, att våga leva och En hemsk historia om den lille ljugande homsan… Eller novellen om hemulen som älskar tystnad och arbetar på ett nöjesfält men senare startar tystnadens park. Alla berättelserna fyllda med tankar om medmänsklighet och hur vi lever våra liv. Levnadsvisdom.
Solveig Olsson Hultgrens ambitiösa litteraturprojekt om kvinnors och barns 1900-talshistoria ska bli tolv volymer (?) och förtjänar att läsas av både unga och gamla. Serien börjar 1899 med 11-åriga Elin, ursprungligen statarflicka från Skåne, men numera torpartös i Småland. När hypotekslånet på torpet ska betalas fattas 20 kr och familjen ser ingen annan utväg än att utvandra till Amerika, statare vill de aldrig bli igen. Men Elin vill bo kvar så hon bestämmer sig för att rymma hemifrån för att tjäna ihop de 20 kronorna under sommarlovet. Fyra volymer är utkomna i pocket, lätta att packa i resväskan eller ta med till stranden, sex finns utgivna i vanligt förlagsband. I andra boken är Elin 15 och vill kämpa mot social orättvisa, i tredje är Elins “oäkting” Rebecka huvudperson, i fjärde har Rebecka hunnit bli 15 och kvinnlig rösträtt är på väg att införas.
Om Solveig Olsson Hultgren skildrar förra seklets utsatta människor så landar Zulmir Becevics Resan som började med ett slut rakt i vår egen tid med sin historia om det moderna Sveriges utsatta människor. Författaren är en ung bosnier, som inte skrivit en självbiografi, men lånat ut sina egna erfarenheter till Nino som 12 år gammal måste lämna sin barndomsvärld och på en skraltig buss resa till Sverige. Boken, som nyligen kommit i pocket, skildrar ett år medan familjen befinner sig i vakuum väntande på uppehållstillstånd och är trots all sin tragik både varm och rolig. Gemensamt med Olsson Hultgren är att Becevic också visar att människor vissnar utan hopp och drömmar.
Till sist vill jag slå ett slag för lyssnandet, i synnerhet det som hela familjen kan njuta av tillsammans när nu så mycket barnböcker finns som ljudböcker. Lätta att ta med på resan och lättjefullt att lyssna till. Barnböcker har bidragit till att göra långa bilresor inte bara uthärdliga utan till och med till riktiga pärlor. På en bilsemester genom halva Europa lyssnade vi till klassiker: Anne på Grönkulla, Den lille lorden, Mio min Mio….Problemet med det är att när man väl kommer fram till sevärdheterna vill ingen gå ur bilen. Så där sitter man på en parkeringsplats utanför något tyskt slott och bara måste höra kapitlet klart…
En bok med goda utsikter att bli just en sådan lyssnarmagnet är Angie Sage Septimus Heap-serie (Magi heter del ett). Den rätt mediokre trollkarlen Silas Heap väntar med spänning sitt sjunde barn: sjunde sonen till den sjunde sonen som förhoppningsvis ska få riktigt stora magiska krafter. Han skyndar hem genom skogen för att inte missa födelsen när han hör något som gnyr. Det visar sig vara ett spädbarn, en liten flicka. Hemkommen möts han av ett dystert besked. “Pojken är död” meddelar barnmorskan bryskt. Istället får flickan växa upp i hans familj, men vem är egentligen hon och är pojken verkligen död?
En annan bok underbar att lyssna till (och som jag läser om då och då) är Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Bara själva inledningen är fantastisk med sin redogörelse för skillnaden på olika händelser, om de ska kallas tilldragelser eller slump. Men två till synes slumpmässiga händelser - en tordyvel som försenar Stockholmståget 3 min och 28 sek och att Jonas får en bandspelare i födelsedagspresent – rullar upp händelser i det lilla samhället Ringaryd som länge varit fördolda. Det är underhållningslitteratur som är både naturvetenskaplig och filosofisk, utforskar genusmönster nu (-76 kom den som radioteater och -78 som bok) och då, tankeväckande och full av mystik. Den ultimata sommarlovsskildringen och sommarläsningen?






Tack för intressant läsning och värdefulla tips inför sommaren
Septimus Heap-trilogin är verkligen lyssningsvärd, Helge Skoog är en underbar inläsare tycker jag. (min kollega tyckte dock tvärtom, så kan det vara!)