I tisdags på bibliotekets sagostund läste jag Kalle Güettlers böcker om stora och lilla monster för de små barnen. ”Vem tror ni bankar på dörren? Varför tror ni att han inte vill leka med kompisen?” och flera andra frågor ställde jag till barnen medan vi läste och tittade på bilderna.
En liten kille tyckte kanske det fick vara nog med att svara på frågor, och att det nu var min tur att svara. ”Var är monstrets mamma?” undrade han. ”Jaa, var tror ni?” kontrade jag. ”Min mamma är på jobbet” berättade han när han tänkt klart.
”Min mamma är på arbetsförmedlingen” replikerade den lilla, lilla tjejen bredvid honom med noggrann artikulation.
Samtal utvecklas inte riktigt alltid i den riktning man tänkt sig, när man läser med barn. Och det är ju det som är så härligt!
