Arga Maja av Kjersti Scheen har fått en uppföljare: Maja och Jaguaren. I första boken känner Maja sig åsidosatt när hon fått småsyskon, föräldrarna har inte tid med henne och storasyster är helst med sin pojkvän. Den nye grannpojken, Petter, blir måltavla för hennes ilska men fiendskapen slutar i gemenskap. Jag blev mycket förtjust i lilla arga Maja som ju mest är ledsen egentligen. Texten är luftigt satt och lättläst, illustrationerna av Dybvig “fula” och uttrycksfulla och innehållet ett storartat drama som faktiskt passar till högläsning också.
I Maja och jaguaren kan man mellan raderna ana att de visserligen omtänksamma föräldrarna kanske fortfarande inte har så gott om tid: Maja kommer hem till ett tomt hus och när de andra flickorna har nystrukna sommarklänningar har Maja smutsiga jeans. I den där självklara tjejgemenskapen släpps hon inte in, Siv och Karolines vänskap lockar men när hon blir bortstött vill hon ge “mallgrodorna” en tankeställare. I hennes livliga fantasi springer det en jaguar omkring och skräms i Lillskogen och Petter och Maja ser vilka möjligheter till hämnd som öppnar sig.
Det verkar som om våra grannländer är riktigt bra på intressant lättläst litteratur. Danskarna har en stor utgivning av lockande böcker för nybörjarläsare: humor, spökhistorier, sport mm av författare som Jörn Jensen, Irma Lauridsen, Bent Faurby, Kenneth Bögh Andersen m fl. Men norrmännen tycks också ha hittat böcker som i tilltalet skiljer sig lite från den svenska utgivningen.
En bok i Roald Dahl-anda som utkom förra året fick nog en hel del - åtminstone vuxna läsare – att sätta i halsen. Fågelfångarträdet av Torvald Sund är en drastisk historia om vilken man kan tycka mycket, men säkert lockar den vissa annars väldigt svårflörtade läsare. Ska inte mormödrar vara rundkindade, gråhåriga och godhjärtade i barnlitteraturen? Vänta bara tills ni mött den här pojkens mormor! Jag hade nog hellre tillbringat en helg med Hannibal the Cannibal…
