Den 27 januari uppmärksammas internationellt som Förintelsens minnesdag. Det var den dagen 1945 som fångarna i Auschwitz befriades och omvärlden fick se vad som skett under nazismen.
Rose Lagercrantz Flickan som älskade potatis är en grafisk liten roman med utvecklad form- och stilkänsla. Ur sin egen familjehistoria lyfter hon fram två unga flickors öden och de frågor som överlevande så ofta brottas med: vem överlevde koncentrationslägerna och varför? Den är så snyggt komponerad, gripande i sin enkelhet och lättläst.
John Boynes bok Pojken i randig pyjamas har ingen baksidestext. De ledtrådar till boken vi får går via titeln och det randiga omslaget. Och tanken är väl att vi ska börja läsa boken med samma naivitet som Brunos, den nioårige huvudpersonen. Han bor i Berlin med sin syster, mamma och den respektingivande fadern som är högt uppsatt SS-soldat. Fadern får förflyttning till, som Bruno uppfattar det, byn Allt Schviss och Bruno måste lämna kompisar, farmor och det fina huset i Berlin bakom sig. Allt Schviss är fult, tråkigt och ensamt. På andra sidan stängslet finns visserligen en massa andra människor, men instinktivt anar Bruno att han inte får söka lekkamrater bland dem. Trots det följer han stängslet till en undanskymd plats där han får möjlighet att inleda en vänskap med en jämnårig pojke. I Brunos ögon delar de erfarenhet i att de båda befinner sig i Allt Schviss mot sin vilja men deras vänskap får förödande konsekvenser. Det är ett genialt berättardrag att lägga historien i munnen på ett barn som inte kan ana ondskans omfattning - förintelsens absurditet blir tydlig. Boken ska också komma som film.
Sören Sommelius är kulturskribent och författare och han har i Sanna historier om flickan i Auschwitz hjälpt Katja berätta om sina upplevelser under kriget. Det tog henne 60 år att orka börja berätta om sin fasansfulla tonårstid i koncentrationsläger. Den här boken lämpar sig väl för de lite äldre läsarna i nian och gymnasiet. Katja delger sina minnen och Sören Sommelius reflekterar, forskar i gamla dokument och hjälper Katja att pussla ihop sitt förflutna. Det blir otroligt starkt ibland när minnena möter Sommelius i nutid: när han till exempel blickar ut över en idyllisk sjö men med Katjas berättelse (och historiska dokument) i huvuvdet om vad som utspelade sig där för inte så länge sedan. Vilka fasansfulla minnen en plats kan gömma!
